Svarträttika "Murzynka"

Svarträttika "Murzynka" - Raphanus sativus var. niger.
En dietprodukt med snabb tillväxt och läkande egenskaper.
Högavkastande, medeltidig vintersort: från grodd till teknisk mognad 68-75 dagar.
Rotfrukten är svart, rund, 9-14 cm i diameter, slät, med en vikt på 250-400 g. Köttet är vitt, saftigt, med en behaglig halvstark smak.
Rekommenderas för färsk konsumtion, tillredning av starka kött- och vegetariska sallader och naturligtvis för behandling med rättika och honung enligt gamla recept.
Kan lagras hela vintern.
1,0 g = 70-80 frön.

* Rättika innehåller ett ganska komplicerat kemiskt komplex av biologiskt aktiva ämnen: i rotfrukterna har proteiner, aminosyror, enzymer, vitaminerna B och C, organiska syror, lipider och kolhydrater hittats.
Den är också rik på svavelhaltiga ämnen som har fytoncida egenskaper. I dem har antocyaniner, salter av kalcium, järn, magnesium och särskilt kalium identifierats.
När det gäller innehållet av kaliumsalter överträffar rättika alla grönsaker. Rättika förstärker arbetet i matsmältningskanalens körtlar och har gall- och vätskedrivande egenskaper.
Dess saft rekommenderas som ett galledrivande medel i form av en 30%-ig vattenlösning, och blandad hälften-hälften med honung används den vid behandling av förkylningar i övre luftvägarna, särskilt i de fall då sjukdomen åtföljs av en utmattande torrhosta och heshet. Samma sammansättning rekommenderas som ett förebyggande medel för att förhindra gallstens- och njurstenssjukdomar samt åderförkalkning.
Rättika används som ett antiseptiskt medel. Saft och massa används för att behandla variga, svårläkta sår och bölder.
Sedan länge är en folklig «brygd» känd för behandling av «värk och smärta» i lederna. Tillagningssättet är enkelt: lös upp 1 msk bordssalt i färskpressad rättikssaft (2 glas), tillsätt 1/2 glas vodka och 3/4 glas honung och blanda allt noga. Blandningen gnids in på ömma ställen, varefter de binds om med ylletyg.
Rättiksmassa används också som ett irriterande medel istället för senapsplåster.
Liksom andra läkemedel har rättika kontraindikationer för användning. På grund av närvaron av irriterande ämnen bör den inte ätas vid magsår och tolvfingertarmssår, gastrit med hög surhet, inflammation i tunn- och tjocktarmen, samt vid lever- och njursjukdomar som inte är förknippade med stenavlagringar.
I övriga fall är rättika nyttig för alla som en värdefull livsmedelsprodukt: i kosten bör den vara en beståndsdel i vitaminrik mat. Inom folkmedicinen anses rättika i kombination med morötter och rödbetor vara ett oumbärligt medel vid blodbrist (anemi).
Rotfrukter av vit och svart rättika används som föda, men den senare innehåller betydligt mer eteriska oljor och mineralämnen. Det är just det ökade innehållet av eteriska oljor som avgör den mer uttalade skarpa smaken hos svarträttika.
Färska rättiksrotfrukter används som föda, främst för att tillreda olika sallader: rättika med vegetabilisk olja, med gräddfil, med ägg. Av finhackad rättika med olja får man en god fyllning till dumplings (pelmeni, vareniki) och piroger.