Solanum melanocerasum L.
Tillverkare: Kokopelli
I paketet:35 s.
Tillgänglighet:I lager
3.78€
Exkl moms: 3.05€
Solbär "Wonderberry" (Sunberry) - Solanum retroflexum = Solanum guineense × Solanum villosum = Solanum burbankii.
Solbär, eller sunberry, är en sällsynt gäst i våra trädgårdar och ett verkligt exklusivt inslag för alla som älskar ovanliga grödor. Det är en mycket rikgivande potatisväxt med stora, glänsande svarta bär i körsbärsstorlek, samlade i långa klasar med 8–15 bär. Under mognaden är busken bokstavligen översållad med bär och är mycket dekorativ, vilket gör en odlingsbädd eller ett hörn vid växthuset till ett effektfullt inslag i trädgården.
Sorten skapades av den store växtförädlare Luther Burbank genom artkorsning. Från sin afrikanska förfader (Solanum guineense) har sunberry ärvt storfruktighet, hög avkastning och anspråkslöshet, och från den europeiska nattskattearten (Solanum villosum) – en behagligare smak. Från en kraftig, starkt förgrenad buske kan man få upp till en hink bär, och blomning och mognad fortsätter ända in på senhösten. Växten är köldtålig, klarar lätta frostnätter, är torktålig och angrips nästan inte av skadedjur.
Sunberry-bären har en neutral smak med en lätt ton av nattskatt och passar därför särskilt bra till förädling. Av dem tillverkas sylt och gelé med ovanligt mörk färg, aromatiska såser till kött och ost, fylliga fyllningar till pajer och piroger, kompott och hemlagat vin. Tack vare sina starka färgegenskaper lämpar sig bären mycket väl till att ge intensiv färg åt ljusa inläggningar. Sunberry uppskattas för sitt höga innehåll av pektiner, antocyaniner och andra bioaktiva ämnen och kallas i folkmun ofta för "wonderberry".

Wonderberry

Fördelar med solbär "Sunberry":

  • stora svarta bär i dekorativa klasar;

  • hög avkastning – upp till en hink bär per buske;

  • lång fruktsättning ända fram till frost;

  • dekorativ, kraftig buske 60–100 cm hög;

  • anspråkslös vad gäller jord och odlingsförhållanden;

  • mångsidig i köket – sylt, kompott, såser, fyllningar, hemlagat vin;

  • en originell och ovanlig gröda – en verklig raritet i vanliga köksträdgårdar.

Odling.
Solbär odlas via förkultivering, på ett sätt som liknar tomat. Såtid under täckning: mars–maj. Så fröna i krukor eller lådor vid +16…+20 °C under ett ljust skydd. Plantorna utvecklas långsamt, därför är det viktigt att ge mycket ljus och måttlig vattning. När de första karaktärsbladen utvecklats skolas plantorna om och sköts därefter som tomatplantor.
Plantera ut på friland när risken för sen frost är över, och sätt plantorna något djupare, upp till de första bladen. Rekommenderat plantavstånd är cirka 70 × 80 cm, eftersom solbär bildar kraftiga och utbredda buskar. Välj en solig eller lätt skuggig plats med vanlig trädgårdsjord (sura jordar bör kalkas). Vattna måttligt och undvik stående väta. För att bära upp de tunga bärklasarna rekommenderas stöd och uppbindning av sidoskotten så att bären inte ligger mot marken.
Solbär är lättodlad, kräver minimalt med skötsel och endast en till två gödselgivor per säsong, men tackar för omsorgen med ett vackert utseende och stabil skörd av ovanliga svarta bär som blir ett verkligt blickfång i både trädgård och skafferi.

Sunberry

* Solbär är en flerårig växt i potatisfamiljen som odlas som ettårig i vårt svala klimat. Det är en mycket rikgivande växt med vackra svarta bär.
Andra namn: kanadensiskt blåbär, trädgårdsnattskatt, blåbär forte (den har ingenting att göra med vårt vilda skogsblåbär).
Växten är kraftigväxande. Solbärsbusken är stark, hög och mycket utbredd. Stjälken är grov, kraftig och räfflad, sidoskotten robusta och bladen liknar nattskatteblad. Växten är ganska köldtålig och klarar lätta frostgrader (ned till -2 °C) utan skydd. Även om solbär tillhör potatisfamiljen angrips den praktiskt taget inte av koloradobaggen.
Frukterna är köttiga bär, först gröna och sedan svarta, i körsbärsstorlek och samlade i klasar. Trots att bären inte har någon stark smak eller doft anses de mycket nyttiga. De tillskrivs egenskaper som att bromsa åldrandeprocesser samt lindra nervösa besvär, huvud- och ledvärk, kärlkramp, högt blodtryck, gastrit, åderbråck, diabetes och många andra åkommor. Av dem görs sylt, marmelad, såser och till och med vin. Växten är tork- och köldtålig och mycket lättodlad.
Bären är rika på alkaloider och sägs ha allmän smärtstillande och lugnande verkan tack vare en lätt narkotisk effekt på förlängda märgen och ryggmärgen. De anses också verka urindrivande och renande.

Denna gröna jätte är en unik syn vid bärmognad. Växten är helt täckt av svarta bär stora som ett stort körsbär. De är samlade i klasar med 10–15 bär. Skörden kan uppgå till en hel hink bär per buske. Blomning och bärmognad pågår oavbrutet till långt in på senhösten. Fruktsättningen börjar nästan vid markytan och fortsätter upp till plantans topp. 
Solbär är inte kräsen på jord och växer på de flesta jordtyper, men sura jordar bör kalkas; den trivs i sol.
De bästa förfrukterna är gurkväxter som odlats med färsk stallgödsel.

På grund av den långa vegetationsperioden är det bäst att odla solbär via förkultivering. Fröförberedelse och plantuppdragning är exakt densamma som för tomat. Fröna gror dock mycket långsamt.
Solbär kan även direktsås på friland, men i vårt korta sommarklimat hinner man då ofta inte få någon skörd. Så frön till plantor samtidigt som paprika.
För att påskynda svällningen av fröna behöver det hårda fröskalet skadas lätt mekaniskt utan att själva fröet skadas – fröskalet ruggas upp svagt.
Häll solbärsfröna i en burk med tättslutande lock, tillsammans med tvättad och torkad grov sand. Skaka sedan burken kraftigt i några minuter. Genom det lätt skadade fröskalet kan vattnet tränga in lättare och fröna sväller betydligt snabbare.
När det första karaktärsbladet har utvecklats, skolas plantorna om och sköts därefter som tomatplantor, och planteras ut på friland samtidigt som tomaterna. 
Plantera solbärsplantor glest i rader, 70 cm mellan plantorna och 80 cm mellan raderna. De nyplanterade plantorna kan täckas med en plastflaska i 6–7 dagar tills de har etablerat sig. Planteringarna kan samodlas med sallat eller lök för blast, som skördas när solbärsplantorna växer till.
Skötsel.
Eftersom växten växer snabbt behöver den stöd. Solbärets sidoskott kan breda ut sig upp till 90–100 cm, så de bör bindas upp mot en spänd tråd så att bären inte ligger mot jorden. Under växtsäsongen är det bra att kupa plantorna 1–2 gånger.
Till skillnad från tomater tjuvas inte solbär. Ungefär fem veckor före varaktig kyla nyps nya sidoskott bort var 2–3 dag; då blir de kvarvarande bären större och hinner mogna helt.
Växten är i stort sett mycket lättodlad och inte särskilt näringskrävande. En enda gödselgiva och sällsynt vattning räcker för att få en god skörd av bär. Vid odling i växthus blir skörden betydligt högre än på friland.
Bären skördas i slutet av september när de blivit svarta och fasta. Skördade i klasar håller de sig länge på en sval plats utan att tappa i kvalitet.
Tänk dock på att bären mognar mycket långsamt och ofta inte hinner bli helt mogna före kylan. På plantan sitter sådana bär dock kvar stadigt på skaftet, och även efter att de frusit hänger de kvar till jul utan att falla av.
Till frö tas de största bären från de tidigaste och mest rikbärande klasarna. På så sätt befästs egenskaperna tidig mognad och hög avkastning från år till år.
Om du vill kan du förlänga tiden för färsk bärkonsumtion: på hösten grävs plantan upp, jorden skakas av rötterna och hela plantan hängs upp och ner i ett varmt utrymme.

De nyttiga egenskaperna hos bären och deras användning.
Smakmässigt är solbär ganska blygsamma och påminner om svart nattskatt, så före konsumtion bör bären skållas med kokande vatten och få stå några minuter – då blir de betydligt godare, och efter oktoberfrost blir bären sötare. De kan ätas färska, men smaka inte på omogna bär då de är mycket osmakliga. 
Med tillsats av citronsyra lämpar sig bären väl för sylt och kompott, och med lite tillsatta syrliga frukter eller bär blir de en utmärkt fyllning till pajer och piroger. Tack vare sin starka färg kan solbär tillsättas till ljusa kompotter och ge dem en fantastisk kulör.

För att inläggningar av solbär inte ska få en tydlig nattskatteton bör bären först skållas med kokande vatten, hållas i 2–3 minuter, vattnet hällas av och först därefter påbörjas vidare tillagning.
Solbärets främsta fördel sägs ligga i dess läkande egenskaper: bären innehåller mycket pektin, som hjälper kroppen att göra sig av med gifter; selen, som bromsar åldrandeprocesser; och antocyaniner, som förbättrar blodets sammansättning.
Tack vare sina hälsofrämjande egenskaper används solbär vid kramper, magspasmer, urinblåsebesvär m.m.
Det är enkelt att göra en "hälsoelixir" av bären.
För detta späds den nypressade saften med vatten i lika delar. Därefter tillsätts 300 g honung till 1 liter utspädd saft, blandningen tappas på flaskor och förvaras i kylskåp.
Ta 2 matskedar före måltid. Denna dryck sägs normalisera blodtrycket, lindra huvudvärk, förbättra minne och synskärpa, öka uthållighet samt kroppens anpassningsförmåga till ogynnsamma faktorer.
Det är inte konstigt att Hippokrates, Dioskorides och Avicenna redan i forntiden använde nattskatt för att behandla många sjukdomar: det är mat som är medicin och medicin som är mat.

Även bladen hos solbär anses nyttiga. De tillskrivs stark antimikrobiell verkan, sammandragande och blodstillande effekt; de höjer magsaftens surhetsgrad, lindrar spasmer i tarmarnas och urinvägarnas glatta muskulatur och sänker blodsockernivån, vilket är särskilt viktigt för personer med diabetes.
Många trädgårdsodlare som ser solbär för första gången sträcker sig efter busken, frågar vad det är, plockar ett bär, stoppar det i munnen och spottar genast ut – smaken av färska bär är inte allas favorit, men vinet tycker alla om. Fyllning till pajer av solbär blir också utmärkt. Och solbärssylt har en helt unik smak – en trevlig överraskning för finsmakare.

Skriv en recension

OBS: HTML översätts inte!